En (o)vanlig vardag
En vanlig vardag går man upp kl 06:30, duschar, tar på sig och går till bussen.
Jobbar till kl 16:30 ibland längre, sen skynda sig och stressa till träningen ute på Husie IP
Idag var ingen vanlig vardag, idag fick jag ett mess exakt 11:48 där det står:
INGEN TRÄNING
En rusande lycka for igenom kroppen och ledde fram till ett stort leende!
Att inte ha träning nu är ju helt underbart både med tanke på regnet som har intagit Malmö
och även de tunga benen efter en lång säsong.
Idag kunde man istället gå lite längre efter jobb för att ta bussen hem, gå igenom stan och titta på alla människor.. Alla gömde sig dock under stora och små paraplyer och verkade väldigt berörda utav regnet.
Men inte jag, jag var så glad.. Jag log mot alla och de flesta log faktiskt tillbaks...
Ställde mig vid bussen och en man kom fram till mig..
- Ursäkta, men jag måste bara säga en sak till dig
- Ja, svarar jag med något darrig röst
- Har du någonsin funderat över att bli levande modell
- Ursäkta? får jag fram med ett fejkat smile
- Ja, du vet såna tjejer som står levande i skyltfönstrena
- Nja, det har jag aldrig funderat över, borde jag det?
- Ja, du verkar ha ett lugn över dig som jag söker.
- Okej? Vem är du och var i vilket skylfönster skulle du placera mig?
- I Lund, en nyöppnad affär som heter ?(kommer inte ihåg namnet!!!)
- Tack men nej tack, svarar jag
- Okej, men kom till Lund någon gång så ska jag leta reda på dig där, han ger sitt kort och går iväg.
Herregud alltså? Kan man vara med om något konstigare? Vem var han, var det sanning och varför jag?
HAHAHA... jag lugn? Det gör mig väldigt smickrad över, för de som känner vet att jag är långt ifrån lugn, i många situationer!
Väl på bussen satt en så jättevacker tjej med underbart tjockt självlockigt hår. Hon var så bedårande att jag inte kunde slita mina blickar från henne.
När hon gör sig redo för att stiga av i ösregnet vänder hon sig om - och jag fick en chock, en chock som ledde till stor besvikelse - hon var totalsnaggad på andra sidan skallen!
Ruset av lycka sänktes med en millisekund och ändrades till ilska.
Hon hade exakt så vackert hår som jag ville ha! PÅ ENA SIDAN.
För att lugna mig själv över tanken på den (halv)vackra tjejen på bussen tog jag ett glas cola med 2 isbitar i och satte mig i soffan med en Cosmopolitan (tidningen alltså!).
Men för att avsluta,
in the end, only kindness matters.
Jobbar till kl 16:30 ibland längre, sen skynda sig och stressa till träningen ute på Husie IP
Idag var ingen vanlig vardag, idag fick jag ett mess exakt 11:48 där det står:
INGEN TRÄNING
En rusande lycka for igenom kroppen och ledde fram till ett stort leende!
Att inte ha träning nu är ju helt underbart både med tanke på regnet som har intagit Malmö
och även de tunga benen efter en lång säsong.
Idag kunde man istället gå lite längre efter jobb för att ta bussen hem, gå igenom stan och titta på alla människor.. Alla gömde sig dock under stora och små paraplyer och verkade väldigt berörda utav regnet.
Men inte jag, jag var så glad.. Jag log mot alla och de flesta log faktiskt tillbaks...
Ställde mig vid bussen och en man kom fram till mig..
- Ursäkta, men jag måste bara säga en sak till dig
- Ja, svarar jag med något darrig röst
- Har du någonsin funderat över att bli levande modell
- Ursäkta? får jag fram med ett fejkat smile
- Ja, du vet såna tjejer som står levande i skyltfönstrena
- Nja, det har jag aldrig funderat över, borde jag det?
- Ja, du verkar ha ett lugn över dig som jag söker.
- Okej? Vem är du och var i vilket skylfönster skulle du placera mig?
- I Lund, en nyöppnad affär som heter ?(kommer inte ihåg namnet!!!)
- Tack men nej tack, svarar jag
- Okej, men kom till Lund någon gång så ska jag leta reda på dig där, han ger sitt kort och går iväg.
Herregud alltså? Kan man vara med om något konstigare? Vem var han, var det sanning och varför jag?
HAHAHA... jag lugn? Det gör mig väldigt smickrad över, för de som känner vet att jag är långt ifrån lugn, i många situationer!
Väl på bussen satt en så jättevacker tjej med underbart tjockt självlockigt hår. Hon var så bedårande att jag inte kunde slita mina blickar från henne.
När hon gör sig redo för att stiga av i ösregnet vänder hon sig om - och jag fick en chock, en chock som ledde till stor besvikelse - hon var totalsnaggad på andra sidan skallen!
Ruset av lycka sänktes med en millisekund och ändrades till ilska.
Hon hade exakt så vackert hår som jag ville ha! PÅ ENA SIDAN.
För att lugna mig själv över tanken på den (halv)vackra tjejen på bussen tog jag ett glas cola med 2 isbitar i och satte mig i soffan med en Cosmopolitan (tidningen alltså!).
Men för att avsluta,
in the end, only kindness matters.
Kommentarer
Postat av: vivi
förresten, vi struntar i det.
Postat av: Jonna
Sannerligen ball!
Postat av: Jonna
Ja, det är aldrig fel att bli omhändertagen! Jag vet inte när vi ses, det är du som jubbar-jubbar-jubbar, så slå mig en pling när du... inte jubbar! Du har mitt nummer, hoppas jag.
Postat av: vivss
RÄKAN, uppdatera. jag vill ha något att lääsa!
Trackback