Sara [på andra sidan jorden]

Sådär, nu var det ett tag sen som man skrev igen. Många gånger har jag funderat på att lägga ner det, men det är kvällar som denna då man är tacksam för att man har ett litet ställe där man kan skriva av sig,

Förra veckan var Courtney och Danielle från USA här. Riktigt trevligt att ha dem här, hade nog inte insett hur mycket jag saknade dem förrän jag såg deras glada ansikten på Kastrup när jag och Eva hämtade upp dem. Första kvällen blev ett besök på Möllan som slutade i total bakfylla för Danielle dagen därpå. Det var dags för besök i Danmarks huvudstad. Med en långsam Danielle och en smilande Courtney tog vi tåget över. Massa gående och lite amerikansk McDonalds mat fick Danielle att må mycket bättre. Vad är det med McDonalds mat som bakismat? Är det någon speciell ingrediens som lindrar bakfyllan? Den frågan ställde både jag och Danielle den eftermiddagen.. (dock var inte jag bakis).
Ett besök på Museum Erotica blev också många skratt och dagen i sig var härlig. Tills regnet kom. Då var det bara att halvjogga till stationen och ta tåget tillbaks till Malmö. Utgång på fredagen var trevlig den med. Overall, fem härliga dagar.

I övrigt så går bara dagarna förbi. En dag är mer underhållande än den andra. Kom hem för en liten stund sen. Träffade min syster och systerdotter. Vi käkade pizza och sedan gick vi och såg Sex and the City filmen. Den filmen jag så länge längtat efter att få se. Så nu äntligen är det gjort. Några tårar hit och dit fällde jag och nöjd var jag när eftertexterna rullade.

I dag har varit en dag full med tankar. Allt mellan himmel och jord. Idag har varit en sån dag då jag har tänkt mycket på pappa. Det började i förmiddags när jag sprang över till Malmborgs för att köpa lite mjölk. En liten flicka åkte i kundvagnen medan pappan körde henne. Jag önskade att jag var den flickan som satt i vagnen, och att min pappa var den som skjutsade mig. Den där extra tryggheten att veta att någon fanns där att se efter en, om inte alltid men när det behövdes. När jag gick ut till bilen och gick förbi cykelställena där pappa parkerade sin cykel sist han var här och hälsade på. En brinnande känsla av kroppen strömmade. Jag ville att någon av de cyklarna skulle vara hans. Det var ingen obehaglig eller sorglig känsla. Snarare en känsla av värme och längtan. Längtan tills jag får se honom igen. Till den plats där jag kommer få se honom igen.

Kvällar som denna behövs. Det är skönt att vara ensam ibland. Att få gråta ensam. Att lyssna på musik och bara vara. Det är kvällar som denna man inser hur lyckligt lottad och hur mycket man uppskattar det man har. Jag har en mamma som alltid finns där för mig oavsett, jag har en fadersfigur värd mer än man kan begära och ett liv fyllt med vänner och liv. Jag skulle aldrig byta bort mitt liv mot någon annans. Jag har det bra precis så som jag har det.

"Han sa stjärnorna dom säger vad du är för en individ
hoppa om du vågar riskera ditt liv
och du vet inte hälften av det jag löser här
men kom ihåg innan du hoppar... fråga stjärnorna om när"

Cajsa-Stina Åkerström - Fråga stjärnorna om när